.

Äntligen så börjar vi få lite ordning här hemma. Åh, vad skönt det känns att säga.
Hur mysigt det än är att klättra över berg och krypa under hyllor för att komma till toan, så kan det faktiskt vara mysigt att kunna gå ända fram till köket för att hämta vatten, utan att svära sjutton gånger för att man slog lilltån i en kant. Ni vet den där smärtan som man inte riktigt kan förklara (och man är övertygad om att något är brutet). Men samtidigt kan man inte riktigt sluta skratta.
Ett skratt förlänger ju livet, även om man får lite blåmärken på vägen.

Idag när jag handlade såg jag två valpar, tanken slog mig, hur långt straff kan man få om man snor en?
Eller kanske är bäst att köpa en själv med min käraste, vi ska nog döpa henne till Freja.

Invigde våffeljärnet idag, kände att det behövdes nämnas. När man inviger ett våffeljärn så måste man ju göra många våfflor, för att se så det riktigt fungerar. (ja, lite för engagerade kanske vi blev, tillslut fanns det ca tjugo våfflor, men ja, varför inte liksom?)

Jennie